Så här kan det gå....

 

På hemvägen efter porträtt måleriet: Två gamla knarkare på linje 17. Den ene med ett helt fascinerande ansikte, helt urgröpt. exakt som i "skriet"-  eller "döden". Känner nån igen syndromet? Efter ett par timmars intensiv stirrande på ansikten, ser man massvis med levande porträtt på vägen hem. Och försöker kanske, ytterst diskret, fota med mobilen (utan blixt).

Veckan innan såg jag en oerhört vacker ung man på hemvägen. Försökte plåta honom, men mannen mittemot trodde att jag försökte plåta HONOM.     

                                                                                                                          

Den oerhört vackra mannen sitter längst bort till höger om mannen som trodde det var honom jag plåtade.


I förrgår kom först Terasina och satt för oss. Sen Emmy, som är dotter till min rammakare Roland (rekommenderar honom för alla konstnärer). Sen dök Mikael upp. Från ingenstans. Sade att han blivit ditskickat av en man på Stampen ett tag sen. Laszlo?

                                                                                                          

                                                                                 

                                                                                  

 

                                                                                
                                                                                     

                                                                                

                                                                                

                                                                             


Eftersom jag hade mycket att göra hann jag inte med att fota fler bilder. Uppmuntrar er alla att sätta upp era målningar/teckningar på väggen. Så jag kan ta en bild. Skärpan var lite si och så också. Never mind. Nästa vecka har vi en alldeles särskilt välkommen gäst: Eva från Paris som höll i höstens workshop med marionetter. Hennes mamma Alice, har börjat teckna, och hennes teckningar, i samarbete med Evas japanske man, Hiroshi, kommer att visas snart på Folkkulturcentrum. Det fantastiska med det här är, att Alice fyller 98 i höst...

Sen vill jag informera alla som tyckte det var stimulerande med januari Concert de Croquin att den 24de februari kör vi en gång till, denna gång med Ursula och Yann (oud, piano och nåt mer instrument). 14-16. Kom i god tid. Nu håller Laszlo på att bygga speciella stafflier för just Concert de Croquis. Då kan man sitta och skivan på staffliet är lägre och på bredden. Så för er som inte kan vara på golvet, säg till om ni vill ha en sådan i god tid också.

På söndag den 5te februari vill jag påminna om nystartad kroki på Dieselverkstan i Nacka. Sickla köpkvarter. 14-16.